11.53

Vad hade jag inte gjort för att få tillbaka mitt hår, mina ögonbryn och fransar, min ork, möjligheten att få ta några glas vin eller möjligheten till att få ligga och pressa i solen för att bli brun. I princip allting. Det är klart att skönhet, alkohol och sommar inte är allt i livet, men det förgyller då banne mig vardagen. Hur kul är det att dricka cola som en 10-åring på en fest? Hur ska jag göra med håret om jag vill åka till Liseberg (peruk, sjal och mössa kommer ju åka av om man vill åka något mer än farfars bilar)? När det regnar åker sminket av och ni har ingen aning om hur sjuk en ser ut utan ögonbryn eller ögonfransar. En ser ut som en alien.
 
Imorgon åker jag till Göteborg och Summerburst. Det ska bli roligt, men det känns ändå omständigt. Jag kan ju inte låta bli att tänka på hur mycket roligare det hade varit om allt stått rätt till. Jag ska väl inte klaga, för det kunde ju varit värre. Det här är ju förhoppningsvis bara tillfälligt. Men ibland känner jag bara att det är så tråkigt att den har sjukdomen tar ett av de åren i mitt liv som ska vara mitt bästa. 
#1 - - z:

Kanske en privat fråga men går det framåt i sjukdomen eller hur står det till nu? http://publishme.se/external/login/

Svar: Hej, det är svårt att säga. Jag går under behandling och förhoppningsvis är allt borta efter oktober när jag tar mina sista cellgifter. Men fram tills dess är de svårt för mig att veta hur det "ligger till" :)
Agnes

#2 - - Linn:

Jag måste säga Agnes, jag ser verkligen upp till dig! Så stark är du<3

#3 - - Anonym:

Fina Agnes, det är väl inte konstig att du deppar , du har varit, och kommer att bli, så modig, stark och helt enkelt underbar. Tänk på att nästa sommar kan du åka berg o dalbana med ditt eget hår flygande. Kram från Lillemor

#4 - - Fanny:

Du är bäst Agnes, och du kommer gå starkare än någonsin ur det här. Vår alldeles egna kämpe!