Agnes

Introducerade Knowledge is Power för mamma, mobilversionen. Då minsann gick det bättre!

Har varit en lång dag på sjukhuset. När jag kom dit så fick jag ta blodprover och vänta på svar från dem eftersom mitt tidigare lpk-värde varit lite lågt. Det visade sig vara bättre så vi kunde starta behandlingen. Den tog ca 3 timmar med cellgifter och koksalt-dropp. Sedan fick jag en tid för röntgen pga min smärta o ryggen/lungan/bröstkorgen. Medan vi väntade på svar gick vi och åt. Sedan låg jag och sov en stund på en soffa på onkologmottagningen innan de vid 16-tiden fått svar. 

Jag har alltså en propp i lungan, ett ganska litet lungemboli. Så nu måste jag förmodligen ta fragminsprutor varje dag för resten av mitt liv (eller ja, tills jag är tumörfri tekniskt sätt men det är liksom inget jag förväntar mig bli). Konstigt nog är jag lite lättad över att det "bara" var det. Hur skev syn kan man ha egentligen? När vi gick hem var det bara jag, mamma och min läkare kvar på avdelningen. Alla andra hade redan gått hem.