Till mina underbara lagkamrater!
Den här cupen har fått mig att älska fotboll igen som jag faktiskt gjorde en gång i tiden. Det är bara det att det har vart så många motgångar det sista. Men så kommer äntligen vändningen, fan vad skönt!
Nu ska jag träna skiten ur mig på lovet och bli lika stark som Ylva ( lycka till.. -.-). För jag vill känna att om jag ramlar så hoppar jag upp igen (eller inte ramlar över huvudtaget P) istället för att känna att jag går sönder och ramlar ihop till en klen boll.
Så till sist, ni är underbara!<33
( Oj, shit vad amerikanskt det blev )