Du fattas mej!

 

(Skrivet av Ann-Charlotte, mamma till Agnes) 

 

 

 

Vår älskade Agnes tog sina sista andetag på söndag morgon den 13/1.

 

Efter en tuff vecka kände hon sig på lördagen förhållandevis pigg, så när det fanns krafter kvar efter en dusch, ringde hon efter Lisa för ett spontanbesök. På kvällen var det på något vis svårt att varva ner. Hon hade inte ont, inte ångest, inte mer andnöd än vanligt – hon bara inte kom till ro. Omedvetet kände hon nog på sig att något var på gång för vid midnatt sa hon till mej och Daniel att vi skulle lyssna för, så likt Agnes, hon ville tala om var en del dokument fanns. Och att hon älskade oss. Sen gled medvetandet liksom iväg. Ulf och August kom och vi fanns där hela natten tätt intill ända till morgonen.

Den sista veckan gjorde vi så bra det någonsin gick och mitt i allt elände blev det den intensivaste och mest närvarande vecka jag upplevt. Jag är så stolt över att just hon var min dotter. Jag är så glad över att ha fått lära känna just henne som människa. Nu återstår minnena och den enorma saknaden.

 

Till alla som följt hennes blogg och andra medier,

Till alla kompisar och arbetskamrater,

Till de allra närmaste och bästa av vänner,

Ni har betytt allt och burit henne igenom detta. Bättre än all behandling i världen.

 

Och till Daniel som funnits där 100% den sista tiden.

TACK!

 

/Mamma

Snabbuppdatering

En kort liten lägesuppdatering om hur saker och ting varit sedan sist. Riktigt dåligt ärligt talat. Vardagarna sover jag mest igenom (i den mån det går, för att sova är otroligt svårt när man får panikkänslor av att ligga rätt ner). Testar allt, alla sorters tabletter som gör mig supergroggy, pallaa upp kuddar som inte hjäper, TENS som bara hjälper ibland. Har ångestattacker på kvällarna och tror att idag, dag ska jag dö. Orkar inte se personer i ögonen pga så trött osv. Det är inte bra. Men det finns ljusglimtar. En var i onsdags när jag bjöd hem mina tjejkompisar på fika och alla kom! Alla 8 stycken (även de som precis lämnat igen för sina studieorter), blev rörd. Vi hade det otroligt mysigt, trots att det slutade med en kaosnatt av umattning efteråt. Älskar dem alla så mycket!
En annan positiv grej har varit att pappa varje dag i veckan har kommer över och lagat mat hos oss. Vi har fått två- och treättter hela familjen varje dag och så har vi spelat PrimeTime och sedan har pappa och August åkt hem till sig. Mamma har flyttat in till mig och Daniel i princip så att de kan övrelappa varandra lite, fast de spenderar mest tid här hemma ändå.
 
Såhär kan det se ur efter en panikattack. Det brukar ibland släppa lite om man andas frisk luft. Men det är så satans kallt ute och att gå ut är inget alternativ när kroppen inte orkar och dessutom är mitt i panik. Så istället sätter jag mig i datastolen så pälsar de på mig, ger mig tabletter och sprutor och sätter mig i balkongdörren för att jag sedan förhoppningsvis ska kunna sova.
Kolla förresten vad mina fina vän Filippa sysslat med när hon har haft lite spare-time. Bland annat en bild på mig som hon lekte lite i Adobe Illustrator med. Häftigt att kunna sånt där tycker jag. Baserat på dessa bilder jag tog 2016
 
.

En halv vecka innanför dörrarna i lägenheten.

Bara för att jag inte längre känner att jag kan (eller vill prioritera) att blogga så ofta längre, så slutar jag ju inte bilder som jag vill dela med mig av. Såhär har då min vecka varit i bilder. 

(Tack förresten för alla kommentarer! Jag orkar inte ta mig tiden att svara på alla vilket jag hoppas ni förstår). Jag vill ju gärna att ni ska kunna se varandras kommentarer, så funderar på att ta bort spärren så jag slipper godkänna varje enskild kommentar. Vill man mig något personligen kan man maila: aggeoa@_95@hotmai.com

Fredag
(null)
(null)

Lördag
(null)
(null)
(null)
(null)

Söndag
(null)
(null)

Måndag
(null)
(null)
(null) (null)
(null)

Visa fler inlägg