Bra dag och jobb(ig) dag

(null)
(null)
Ser ni hur långt mitt hår blivit? Älskar det! Mestadels i all fall.

Imorse började jag dagen med några timmars frukost på Stures med Filippa, mysigt! Sedan har jag åkt via affären och apoteket för att hämta mediciner och handla. 4 av 5 mediciner jag ville hämta ut fanns ej på plats, så får gå dit imorgon igen. En del var ganska vanliga mediciner så blev lite förvånad. Har aldrig stött på att apoteket inte haft Ondansetron mot illamående inne på lager t ex? Ahja. Nu har jag lagat korv stroganoff och väntar på att Daniel ska komma hem från jobbet.

Appropå jobbet så jobbade jag igår. Ingen bra dag. Hamnade att utbilda en alldeles ny kille på en station i köket. En station jag själv är ganska osäker på. Jag utryckte detta för min chef och även dagens arbetsledare men de uppmanade mig med att de skulle gå bra. Efter två timmar så började jag storgråta av frustration och fick byta plats. Jag kände helt enkelt inte att jag klarade av det. Jag var för oerfaren på stationen för att utbilda där och det fick mig att känna mig värdelös. Jag nämnde ju i ett inlägg för ett tag sedan att jag har lättare för att gråta nu för tiden. En liten motgång och jag kan inte bita ihop. Det löste sig bra och min chef och arbetsledaren (och till och med den nya medarbetaren) förstod och löste situationen. En grej jag verkligen uppskattar på jobbet - de tar hänsyn till min sjukdom utan att begränsa mig. De låter mig säga till när de blir för mycket och lyssnar och löser det utefter det. All cred. 

Sedan fortsatte eftermiddagen i gråt även hemma. Inte förrän vi ätit kvällsmat så blev det lite lugnare. Som sagt, har blivit väldigt känslig. Men det är väl förståeligt också. Hade blivit en utmärkt skådespelare för tror absolut jag hade kunnat gråta på beställning nu för tiden, haha. 

Deppig

Det har passerat två ganska deppiga dagar. I mitt huvud i alla fall. Så mycket små saker som påminner mig om att min tid är begränsad. 

Jag gick till optikern och skulle köpa nya linser. Använder det mycket sällan, mest om jag ska simma eller gå ut på krogen (och gör knappt något av det längre). "Vill du ha för tre månaders?" frågar kassörskan. "Det blir bra med en månad" säger jag och hennes förvånade blick fick mig att vilja skrika att "det finns ingen jävla poäng i att köpa för tre månader när jag inte kommer använda de sista för jag har cancer och kommer att dö!!" rakt i ansiktet på henne fast hon inte ens gjort något fel.

Jag såg på Mamma Mia 2 igår kväll och började gråta när filmen var slut för jag insåg att jag var tillbaka i min skitiga lilla verklighet utan vackra och solbrända människor som sjunger ABBA-hit efter ABBA-hit på stora segelbåtar i klarblått vatten med en sådan livsglädje som borde få den allra suraste att dra på munnen. 

Ibland är det så himla svårt att hantera sorgen så jag blir alldeles galen inombords. Varför kan jag bara inte få leva?

AW, scones och mensvärk

(null)
(null)
(null)
Igår var jag på AW på Butlers med några kollegor. Var himla trevligt. God mat, onsdags-quiz och mycket snack. Tog mig ett glas vin också till maten (inte druckit alkohol på länge pga tar mediciner men tänkte att ett glas inte kunde skada så mycket), var väldigt gott och väldigt lagom.

(null)
Idag har jag käkat scones-lunch med Sofia och Lisa efter att de slutat jobbet. Fick mens från ingenstans (vet aldrig när den kommer längre, eller om den ens kommer) och efter knappa 10 minuter så kom mensvärken smygandes. Efter några timmar gjorde det så jävulskt ont och när varken att promenera runt, ta alvedon eller ligga över en stol hjälpte så bestämde jag mig för att gå hem. Trodde typ att jag skulle svimma, eller spy, på gatan av smärtan men nu när jag kom hem la jag mig med den elektriska värmedynan och oh my god smärtan bara löstes upp (förmodligen med lite hjälp av alvedon också). Usch, aldrig haft en sån hemsk mensvärk så var bara tvungen att berätta om det, haha. 
Visa fler inlägg