Energirus!
Har en lätt euforisk känsla i kroppen just nu. Efter maten så kände jag för att gå en promenad till innan dagen tog slut. Jag hade lite energi kände jag. Det var en otroligt bra idé. Energin bara ökade och ökade under hela promenaden så när jag kom hem så avslutades det i dansbattle för mig själv i vardagsrummet.
Den här energin har jag inte känt på så himla länge. Jag tänkte faktiskt på det häromdagen, att det var riktigt längesedan jag kände den där sprittande energin i kroppen som utvecklar sig i en slags kedjereaktion som bara ökar och ökar ju mer man rör sig. Lyssnar på bra musik och det liksom känns i hela kroppen. Det känns som att själen öppnar sig och man känner så himla mycket. Älskar det.
Promenader är så himla underskattat. Det är enligt mig det absolut skönaste sättet att röra på sig. Jag kan tänka klarare när jag promenerar. Jag växer när jag promenerar. De första stegen känns ofta stela, obekväma och jobbiga men mot slutet av promenaden brukar jag i 9/10 fall inte vilja sluta gå.
Jag borde läsa de här inlägget varje gång jag ligger i sängen och känner att jag inte riktigt orkar lyfta rumpan och snöra på mig skorna. Det behöver inte vara långt och det behöver inte gå fort. Det är bara hela grejen. Åh, att något så litet kan göra en så lycklig en vanlig, sketen tisdag.