Dan före dan före
Kan börja med att visa hur julmysigt vi hade det igår när jag satt och bloggade och Daniel kollade på streams. Eftersom syrgasen gör att vi inte kan ha levande ljus hemma så har vi köpt batteridrivna ljus istället. Dessa tänder vi faktiskt också (några är timerinställda på 8h och några tänder och släcker vi med en fjärrkontroll) till skillnad från riktiga värmeljus, så det är konstant mysigt ljus i vår lägenhet nu för tiden. Älskar.
Idag har varit en lite jobbig dag faktiskt. Jag har känt den senaste veckan att musklerna i mina ben (båda benen nu och inte bara det högra) bara totalt förtvinar bort. Imorse, när jag satte mig ner på golvet för att ta ut en form från lägsta hyllan i köket, så skulle jag ställa mig upp men det gick inte. Jag försökte hjälpa till med att hålla i mig i en stol men jag ramlade bara pladask på rumpan igen. Inte förrän jag klev över på knä och ritkigt tog sats och höll mig i stolsryggen så kom jag upp. Mina ben orkar helt enkelt inte längre lyfta upp min kroppsvikt när det gäller att ställa sig från sittande position på golvet. Vid 23 års ålder är det en jobbig upptäckt.
Det har också gjort mig väldigt trött idag. Jag var inne på Ica i förmiddags för att handla. Det var en dålig idé. Herregud, vad mycket folk det var. Antar att alla skulle handla inför julmiddagen vid tolvtiden på lördag förmiddag dan före dan före. Det var så mycket folk att det inte fanns några rullande kundkorgar så jag fick ta och bära en. Såklart skulle jag just idag köpa typ 3 liter mjölk och massa frysvaror. Jag var så svettig när jag kom fram till kassan så ni förstår inte. När jag skulle ta mig upp de två våningarna upp till min lägenhet när jag kom hem så tog det säkert 5 minuter i trappan för jag behövde ta så många pauser. Dels för att kassarna var tunga, dels för att mina ben inte orkar och framförallt för att jag blir så fruktansvärt andfådd.
Vid 16 hade vi uppbokad tvättid men ungefär en kvart innan den skulle börja så smsar Daniel att han kommer jobba över (inte förvånad, julkaos på McDonald's är inte att leka med) vilket innebar att jag behövde börja tvätta själv. Vi som såklart hade halva lägenhetens sammanlagda textilmassa i tvättkorgen just denna gång. Jag släpade ner tvättkorgen (plus en extra plastpåse) i källaren och väl där nere inser jag att jag har glömt att ta med tvättmedlet. Upp för trapporna igen, på med den bärbara syrgasen denna gången, och ner. Jag har varit flitig och dokumenterat hela mitt vardagskaos på snap till mina vänner idag också som ni kan se här över. Det började med soliga hälsningar (vänster bild) imorse och gick över i frustrerade videoklipp (höger bild) ju mer klockan blev, haha.
Till slut kom Daniel hem. Räddaren i nöden. Hjälpte mig med tvätten. Vi storstädade lägenheten och jag kämpade på så gott jag kunde med att damma trots att hela min kropp bara skrek "lägg dig ner och dö" typ. Så Daniel tog hela dammsugningen och alla jobbiga partier (typ allt nära golvet och allt nära taket) och så var vi klara och kände oss väldigt duktiga.
När jag hämtade posten så hade jag fått hela tre roliga brev (och inte ett enda tråkigt brev från typ försäkringskassan)! Ett julkort från Ebba, en godisbox från en okänd bloggläsare (tack så hemskt mycket!!) och ett långt brev med bifogade teer, målaboksutklipp och foton från min gamla granne som umgicks väldigt mycket med mig när jag var liten (hon var mamma till en av mina kompisar i grannlägenheten). Jag blev så rörd av alltihop. Som mamma skrev när jag mmsade den här bilden till henne, "Du har ett bra liv också, Agnes. Bättre än genomsnittet - också på något märkligt vis" och det har jag verkligen tror jag. Jag får så mycket kärlek varje dag att jag knappt vet vart jag ska göra av den och jag är så otroligt tacksam för det.
Nu har jag ätit lite kvällsmacka, löst lite sudoku och druckit te. Ska snart gå ner i tvättstugan med Daniel och ta upp den sista tvätten. Sista jäkla trappturen idag, jösses vad jag har hatat på dem idag, haha. Sen tänkte jag lägga mig med en bok och förmodligen somna. Är helt slut verkligen. Både fysiskt och psykiskt. Det hör verkligen ihop.
Vilken mysig lägenhet du har Agnes. Skönt att ligga och slappa i julgranens sken.