Agnes

För varje dag som går mår jag ändå generellt lite bättre. Igår var alltså den bästa dagen hittills. Trots lite feber av och till hela dagen och trots att jag hostade lite blod (hostade blod en gång, väldigt kort och medicinerades sedan och så var det med det) på eftermiddagen vilket gjorde mig rejält orolig i några minuter. Smärtlindringen var bättre än någonsin och åt lite bättre än dagen innan i alla fall! 

På förmiddagen kom mamma, pappa, August, Daniel och mina båda fastrar på besök. Jag fick en skvallertidning, rödbetssaft och ett jättegott julte från Rituals som jag testade på kvällen. Vi knökade in oss i det lilla rummet och mitt sällskap tog nog upp hälften av hela sjukhusets stolar medan vi fikade med pappas medhavda termosmuggar med kaffe och bullar och muffins. Var väldigt mysigt med familjen samlad. Och lite släkt på det, perfekt!

Efter de gått hade jag någon timma på mig innan tjejerna skulle komma. Jag vilade lite, började hosta blod och fick panik men de gick fort över och sedan påbörjade jag en lista med penna och papper där jag förklarar vad som jag önskar ska bli kvar av mina sociala medier när jag dör. 

Sedan kom tjejerna i alla fall. Meningen var att vi skulle spela Risk men hamnade snarare mitt uppe i fika och prat hela kvällen istället. Jag satt och försökte få i mig en äcklig kvällsmat av mos och korv medan de andra kalasade på ostar, kex, muffins och kaffe. Men jag som inte har någon aptit spelade de ju mindre roll för, haha. Samtalsämnena varierade mellan lätta och flamsiga till riktigt tunga och seriösa, som det liksom brukar bli när vi pratar. De stannade och körde PrimeTime med mig på kvällen trots att besökstiden egentligen hade gått ut 1.5 timma tidigare. Sedan tog det mig 1-1.5 timma att att svara på kommentarer på bloggen, instagram, sms, snaps, meddelanden i messenger osv. Jag uppskattar så otroligt allt stöd och allt pepp jag får överallt, men att säga att det inte tar tid är att dölja sanningen. Men jag vill ta mig den tiden, att försöka svara och visa hur mycket jag uppskattar omtanken, för det gör jag verkligen!